Erik Magnusson besökte Västra Mälardalens släktforskare 10 nov 2021 och delade med sig av allmän skolhistoria samt berättade om Samskolans första tid i Köping. En stund av nostalgi.

Erik Magnusson. Foto: Lars-Erik Käll
Erik Magnusson. Foto: Lars-Erik Käll

Kvällen inleddes med att föreningens ordförande Hans Ekström hälsade oss välkomna. Lars-Erik Käll efterlyste sedan nya cirkelledare eftersom köerna till cirklar växer. Den som känner sig manad kan höra av sig till Lars-Erik. Därefter lämnades ordet till kvällens föredragshållare.

Erik Magnusson presenterade sedan sig själv som lärare på Karlbergsskolan, där hälften av oss åhörare fått undervisning en gång i tiden. Erik har historia som fritidsintresse och har bland annat fördjupat sig i sin egen skolas historia genom att ta del av arkiverat material på skolan. Efter lite allmän skolhistoria berättade han om skolväsendet i Köping. Vi fick höra om den allmänna folkskolan, om Pedagogin och om den första tiden med Samskolan.

I pausen bjöd föreningen på gott kaffe och goda bullar.
Erik Magnusson avtackades med en varm applåd och lovade återkomma. Det blir han säkert ombedd att göra för bättre föredragshållare är svår att hitta.

Efter detta föredrag ser nog många av oss på ”Kabbe” med andra ögon och känner historiens vingslag.

För dem som inte kunde närvara kommer nedan ett sammandrag av det Erik Magnusson berättade:

Tidiga skolformer

Allmän folkskola infördes 1842. Den var inte så populär bland alla föräldrar, för barnen behövdes för arbete hemmavid. Innan folkskolans tillkomst fanns andra typer av skolor, men inte för alla. Det fanns apologistskolor (för pojkar) där den ena linjen gav allmänna kunskaper i främst läsning och räkning medan den andra, lärdomsskolan, var till för dem som ville läsa vidare och hade en mer klassisk inriktning. 1847 slogs apologistskolan ihop med lärdomsskolan och man fick ”Elementarläroverk”.

En ny tid

Sedan kom en period när Sverige skakades om. Den industriella revolutionen skapade ett nytt samhälle. Befolkningen växte och nya yrkesgrupper uppstod. En medelklass växte fram med fabriksägare, läkare, ingenjörer, bankfolk, jurister, lärare osv. och de ställde krav. Man ville ha en bättre utbildning för barnen efter folkskolan.

Läroverksreformer

Den första läroverksreformen kom 1856. Staten drev läroverken och man erbjöd en 10-årig skola. Pojkar kunde ansöka till läroverken efter tre år i folkskola eller gå via elementarläroverk eller privata skolor. Kyrkan hade svårt att släppa greppet om skolan. Man ville påverka läroplanen och ha in kyrkans folk i skolan. Det var rörigt.

1864 kunde pojkar för första gången ta studentexamen på läroverk.

1878 kom den andra läroverksreformen. Då infördes lägre allmänna läroverk där pojkar gick tre till fem år och kom ut utan examen. I det högre allmänna läroverket gick man nio år och man avslutade med studentexamen. Flickor var inte välkomna i läroverken, de hänvisades till privata alternativ.

Parallellt med de lägre allmänna läroverken fanns en ålderdomlig form av fortsättning efter folkskolan kvar och de kallades pedagogier. De drevs av kyrkan och stiftens biskop var högsta kontrollant. Flickor var inte heller där välkomna. Men 1872 startades ett elementarläroverk för flickor på Stora gatan i Köping.

Pedagogin i Köping

”Pedagogin” i Gamla stan i Köping byggdes som en folkskola 1841.Mauritz Barkén var rektor där fram till 1890. Vid sekelskiftet var Mattias Petter Matsson rektor där

Samskolereformen 1904

Samskolereformen innebar att läroverken delades upp och att både pojkar och flickor kunde läsa där. De kunde välja mellan att efter intagning gå sex år i läroverket och sedan ta realexamen och gå ut i yrkeslivet. Alternativt kunde de gå fyra år på högre allmänna läroverk och ta studentexamen.

Samskolan i Köping

1905 fick Köping sin samskola som var statlig. Rektor var först Mattias Petter Matsson och efter hans död 1906 efterträddes han av Stan Albert Halvorsen från Arvika. Styrelseordförande var som förut kyrkoherde Örström. De omoderna lokalerna i Pedagogin var problematiska. En kommitté hade föreslagit en ny byggnad vid Esplanaden slut och man började leta arkitekt för byggnationen.

Ny skolbyggnad

Erik Hahr från Västerås fick rita den nya skolbyggnaden enligt beslut av staden 1907. Bygget beräknades kosta 130.000 kr men slutnotan löd på 147.000 kr. Byggmästare var Claes Haglund. 1908 var byggnaden klar utvändigt, men sedan uppstod problem. Pedagogin var utrymd och inflyttning i de nya lokalerna var planerad till höstterminens start i augusti 1909. Men storstrejken kom emellan och försenade bygget. Man fick börja undervisa i provisoriskt inredda lokaler.

Förr och nu

Erik Magnusson visade tidiga bilder av skolans vestibul och jämförde med nytagna bilder inifrån Karlbergsskolan. Inte mycket har förändrats.  Det har det däremot i kollegierummet och lärarinnerummet och förändringen var inte till det bättre.

Kollegiet

Vi fick en redogörelse för vilka lärare som tjänstgjorde vid samskolan 1909. Bland annat dessa:

  • Rektor Sten Albert Halvorsen (historia, geografi, kristendomskunskap m.m.)
  • Musikdirektör Georg Ekman (musik)
  • Fröken Ada Eriksson (matematik, fysik, kemi)
  • Fanjunkare Carl Erik Klint (gymnastik, militärövningar)
  • Fröken Ingrid Fischer (gymnastik)
  • Fotograf Carl Billberg (teckning)
  • Fröken Selma Mörtstedt (kvinnlig slöjd)

Två av de kvinnliga lärarna, Gerda Stenberg och Maria Lybeck, var aktiva i rösträttsrörelsen. Möten hölls i samma sal som man under skoltid hade morgonsamling.

Invigning

Inbjudan till den högtidliga invigningen lästes upp. Hedersgäst var biskop Nils Lövgren. Andra inbjudna var borgmästare Erik Nordkvist, stadsläkare Gustaf Eriksson, kyrkoherde Karl Örström och landshövding och f.d. finansminister Claes Wersäll.

Eleverna

1909 gick 159 elever vid Samskolan och de kom från medelklassen.

Inträdeskrav var minst tre års folkskola. Man skulle ha ett intyg med namn,adress, födelseort, med mera samt anteckning om sjukdomar och vaccination mot smittkoppor.
Vissa kunskapskrav gällde (läsa, skriva, de fyra räknesätten, lite geografi osv.)

Dessutom fanns ekonomiska krav. Inskrivningsavgiften var 10 kronor. Till ljus- och vedkassan krävdes 10 kr/år. Totalt krävdes lågt räknat 54 kr/år i avgift vilket ska ställas i relation till att årslönen för ett enkelt arbete det året var ca 1000 kr. Fattiga barn med särskilt gott läshuvud kunde slippa avgift.

Skolläkarens statistik

Stads- och skolläkaren förde noggrann statistik över det mesta beträffande eleverna. Bland de mer ovanliga sjukdomar som förekom 1909 fanns difteri, skrofler och paratyfus. Bland flickor var bleksot, anemi, vanligt.

Inventarier

Bland gjorda inköp till den nya samskolan märks till exempel en jordglob, planscher, en symaskin och en flygel.

Gåvor och deras givare fanns också uppräknade, bland annat en uppstoppad nötskrika, en simblåsa från en karp, en ormslå, en bit polerad porfyr och slutligen ”en präktig basfiol” som också fick sätta punkt för det uppskattade föredraget

Nu vet vi vad som ”sitter i väggarna” i Karlbergsskolan.