Logga in

Logga in

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!

Gunilla Didriksson var inbjuden till Västra Mälardalens Släktforskares möte för att presentera sina erfarenheter och kunskaper i Mantalslängder och Jordeböcker. Hon har en lång erfarenhet av hem-bygds- och släktforskning.

Gunilla Didriksson. Foto: Åke Dahlqvist
Gunilla Didriksson.
Foto: Åke Dahlqvist

Gunilla inledde med en kort presentation. Född i Ramsberg och gått de första skolåren i Ramshyttans skola. Bor i dag i Lindesberg och har släktforskat sedan 1985. Har alltid varit historiskt intresserad och tidigare varit ordförande i Ramsbergs hembygdsförening. Varit ledamot i styrelsen för Sveriges Släktforskarförbund mellan åren 2007 till 2013.

Berättade sedan vilken möjlighet forskning av mantalslängder innebär. Hon visade med bilder till sin information vilken betydelse Gustav Vasa haft för Jordeböckernas tillkomst. Han bestämde, att från tidigt 1530-tal, upprätta årliga jordeböcker över sina och Kronans egendomar. Jordeboken behandlar varje gårds skyldigheter ifråga om bl.a. skatt, rotering, och rusttjänst.

Eftersom jorden var den viktigaste inkomstkällan för staten blev Jordeboken ett betydelsefullt verktyg för att hålla ordning och reda på böndernas jordar för kontroll och skatteindrivning. Det var av skatteskäl noga att bönderna vårdade sina gårdar och att gårdarna inte minskade till storlek eller antal.

För varje gård angavs oftast brukarens namn och skatten eller räntan som många gånger betalades i natura och då i form av exempelvis säd, smör, fläsk och ägg.

Som mötesdeltagare fick vi även förklaringar till vad olika Hemman har för innebörd eller betydelse. Gunilla visade följande exempel: Skattehemman, Kronohemman, Frälsehemman, Kyrkohemman, Biskopshemman, Klosterhemman. Till dessa hemman fick brukarna av jorden betala skatt.

Gunilla förklarade att en mantalslängd är en förteckning över vilka som var mantalsskrivna inom ett visst distrikt, och därmed skyldiga att erlägga mantalspengar. Mantalsskatt infördes 1636 och omfattade alla personer mellan 16 och 63 år, men den som efter att ha fyllt 63 år fortfarande företrädde ett hemman skulle fortsätta att betala skatten. Mantalslängderna finns från perioden 1628 till 1991. Ett viktigt år är 1766, från detta år ska ”allt vad liv äga” vara med. Även antalet minderåriga barn i varje hushåll specificeras årligen.

Med mantalslängden som källa får vi insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, till exempel alkohol- och tobaksbruk. Genom mantalslängderna kan vi forska om människan i de enklare förhållandena. Med bilder, som Gunilla kopierat från mantalslängder, visade hon vilken information som går att finna. Exempelvis hur många fönster som finns på gården, läkarintyg om oförmåga till arbete, om hustrun använder sidentyg eller inte. Mantalsuppgifterna ger ett bra ”källvärde” som komplement till vår forskning.

Efter kaffepausen och flera frågor från mötesdeltagarna, som Gunilla besvarade, fortsatte hon att visa hur vi kan mantalsforska på ”nätet”.  SVAR på Riksarkivet har fotograferat av många samlingar av mantalslängder. Gunilla förklarade vilka möjligheter som finns genom Riksarkivet att få fram uppgifter i mantalslängderna. Familjer med namn och antal barn visas, likaså när en fastighet har bytt ägare och vem som övertagit torpet eller gården. En familjs bosättning på en plats ger ytterligare kunskap om hur de levde.

En intressant föredragning som med Gunillas lediga och naturliga sätt gjorde kvällen minnesvärd och vi 48 personer som lyssnade blev ytterligare än erfarenhet rikare.

Foto: Åke Dahlqvist


Medlemssidor

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!