Logga in

Logga in

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!

Brage Lundström med släktbok. Foto: Åke Dahlqvist

Den frågan svarade DIS-Bergslagens ordförande Brage Lundström i sitt föredrag på årsmötet. Svaret är rätt enkelt. En släktbok kan se ut hur som helst!

Brage visade för några år sedan upp ett exempel på släktbok för oss på ett föreningsmöte. Det blev starten på att vi började erbjuda studiecirklar i ämnet i VMS/NBV regi. Sedan dess har Brage utvecklat tekniken ytterligare bl.a. med eget bokbinderi. Han gör släktböcker på beställning på ett imponerande sätt.

Beställaren ber honom utgå från en person, kanske beställaren själv. Med beställningen följer ofta en bunt bilder som ska vara med i boken. I det exempel som Brage visade vill "Lennart" ha med både anor och ättlingar. Ättlingar lämnade beställaren underlag på själv ner till nyfödda barn. Brage börjar med att göra en antavla ett antal generationer bakåt på FFFF... sidan för att i nästa steg utveckla respektive generation vidare på bredden, som jag upplever hans beskrivning. Allt samlar han i DISGEN där Brage redan har mängder av personer inte minst bergsmän i Västmanlands bergslag som ligger honom vart om hjärtat. Har han tur passar det han har in i "Lennarts" anor. Annars blir det att forska fram det som går att få fram. Kyrkoarkiven räcker rätt långt, men när anorna från 1600-talet ska forskas fram blir Mantalslängder och Tackjärnstiondelängder viktiga källor. Via Älvsborgs lösen 1571 kan man få uppgifter ända från 1500-talet. Det krävs dock rätt mycket av forskaren och gärna den erfarenhet Brage har för att kunna tyda texten och förstå hur det hänger ihop så långt tillbaka.

När forskningen förklaras vara "klar", det är en tidpunkt man måste bestämma för annars blir den nog aldrig klar, skriver Brage ut anorna och släkttavla med DISGENs standardutskrifter. Utskriften får sedan utgöra del två av släktboken. Eftersom dessa utskrifter är lite svåra för personer som inte är släktforskare att förstå så behöver underlaget göras mera lättsmält vilket blir en del ett av släktboken.

Del ett av boken skapar Brage med hjälp av programmet PowerPoint som är ett presentationsprogram som det är lätt skapa boksidor med. Med PowerPoint kan rubriker, textrutor, bilder, stamträdsdelar från DISGEN, tabeller mm läggas ut på sidorna som man vill och formateras individuellt, varje objekt för sig. Ett ovärderligt verktyg är Windows Skärmklippverktyg som med några klick förvandlar valfri del av bildskärmen till en bild som kan klippas in i presentationen. Det låter enkelt och är inte särskilt svårt tekniskt sett men det gäller ju att få en röd tråd i det hela så läsaren kan hänga med.

När allt är klart kopierar Brage ut alla sidor på en vanlig färgskrivare i A4 och påbörjar själva bokbinderiet. Arbetsplatsen är Brages köksbord och tekniken går ut på att limma ihop bokens olika delar. Den utskrivna bunten med själva innehållet limmas ihop med ett speciellt limryggstycke där en del av limmet tränger in någon millimeter mellan varje sida. Bokens pärmar utformas utgående från pappskivor som dekoreras med önskat ytskiktspapper, läderimitation i hörnen etc. Innehållsdelen och omslaget fästs slutligen ihop med dubbelvikt papper på insidan av pärmarna och ett yttre ryggstycke som kan ha samma läderimitation som ytskikt som på pärmsidorna. Vi fick en liten bokbindarkurs av Brage som erbjöd sig att komma någon lördag och hålla en mer handgriplig kurs för oss.

Brage Lundström avtackas av Jan Hultberg. Foto: Åke Dahlqvist
Brage Lundström avtackas av Jan Hultberg. Foto: Åke Dahlqvist

Vi tackar Brage för en intressant presentation och kommer att höra av oss så fort vi har några bokbindarentusiaster som vill lära sig tekniken.


Medlemssidor

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!