Logga in

Logga in

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!

Nu vet vi mer om släktforskning i finska arkiv!

Seppo Remes. Foto: Åke DahlqvistSeppo Remes, med 30 års släktforskarerfarenhet på sin östfinska släkt, höll ett mycket intressant föredrag efter VMS årsmöte 2014-02-04. Seppo visade att det kan vara både lätt och svårt att forska i finska arkiv, men generellt sett billigare än i svenska arkiv. Det mesta som finns på Internet är gratis.

Seppo är född i Finland och flyttade till Lesjöfors på 60-talet och bor numera i Hallstahammar. Han ger nu ut sin 8:e bok om olika släktgrenar i släkten Remes och hinner även med att leda studiecirklar i släktforskning.

Sammanfattningsvis kan man säga att Finland är delat i nord-sydlig riktning vad gäller sättet att föra kyrkböcker, namnformer, dialekter mm. I väst har invandringen från väster och samröret med Sverige gjort att det är i stort som i svenska arkiv medan i öster kom invandringen från öster och syd vilket gör att man har andra seder och bruk. Dock var det först med beslutet på 1860-talet, att inom 20 år lyfta det finska språket, som kyrkobokföringen övergick från svenska till finska. När det gäller den allra östligaste delen, Karelen ökar svårigheterna ytterligare genom det som hänt under 1900-talet.

Det första man stöter på när man ska börja forska i finska arkiv är den där rådande 120 års sekretessen. Finska släktforskare har försökt påverka Kyrkostyrelsen att göra fler arkiv tillgängliga utan större framgång. Man accepterar 100 år men det är en gräns som man inte vill släppa på. Det innebär att man helst behöver namn, födelsetid och födelseort för någon som är född tidigare än 1900 för att få en ingång. Lite lokalkännedom om socknarna runt födelseplatsen skadar inte heller. Ska man börja på någon yngre person är bästa vägen att köpa ett personbevis för släktforskning för personen från aktuell pastorsexpedition. Svaret kan dröja upp till år så tålamod gäller då.

I Finland har kyrkobokssystemet använts till 1950. Därefter hade man ett familjekortsystem fram till 1990 varefter folkbokföringen sker digitalt. Originalböckerna samlades på sju landskapsarkiv omkring 1980. Dessa finns i Uleåborg, S:t Michel, Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, Åbo och Vasa.

En skillnad mot i Sverige är att okonfirmerade barn förts i en separat bok, en s.k. barnbok, till 1920-talet, främst i östra Finland. Alla barn var dock med, även dödfödda. I bästa fall finns hänvisning till husförhörs-/församlingsboken när de konfirmerades. I västra Finland är det mer som i Sverige med familjegårdar med pigor och drängar. Inhysejon är ibland listade separat längst bak i boken eller i separat bok skilda från bondfolket, pigor och drängar. I västra Finland kan det även finnas bevarade gårdsarkiv. I öster är det ovanligt. När det gäller Bouppteckningar så finns en hel del i församlingarnas, underrätternas och hovrättens arkiv. I landskapet Österbotten finns det många varianter på kyrkbokföringen men variationerna i Sverige är ju rätt stora de med.

Namnformerna är olika i väst och öst. I öst gäller släktnamn som dock byttes ibland. Ett exempel är Remes där alla Remes är släkt. Våra skogsfinnar kommer i huvudsak från östra Finland. De fick ofta ett svenskt namn när de varit i Sverige en tid och båda namnen kanske användes. I västra Finland var det som i Sverige. Tilläggas kan att man i viss utsträckning inkluderade gårdsnamn i efternamnen som då kan bli långa. Efter 1909 fick man bestämma sig om man skulle anta patronymikonnamnet eller faderns efternamn som "släktnamn" i fortsättningen.

Mycket är digitaliserat men läsbarheten är ofta dålig på landskapsarkivens avfotograferade mikrokort. Nationalarkivet i Helsingfors, som också har motsvarande data och mer bl.a. annat krigsarkivet, har bättre läsbarhet, men svarstiderna upplever Seppo som för långa så han använder ofta landskapsarkiven.

Det finns även andra källor och databaser. Den första Seppo nämnde är det Generalregister över bosättningar i Finland för perioden 1530 - 1809 som "Jalmari Finnes Stiftelse" håller på nätet. Tyvärr dog skaparen Jalmari Finne, innan hela Finland var registrerat, så det är i huvudsak sydvästra fjärdedelen som finns med.

En annan databas är Genealogiska Samfundet i Finland, Historieböcker (HisKi) , se s.k. Svartböckerna som de kallades för att de hade svarta pärmar. Databasen innehåller Allmänt, Döpta, Vigda, Begravda, Flyttade m.m. och är lättsökt, då det bara behövs några bokstäver i t.ex. för- och efternamn för att få träffar. Databasen innehåller inte uppgifter yngre än 100 år. Största delen av uppgifterna är från tiden före 1850-60.

Nationalarkivet - Digitala arkivet med över 13 500 000 filer av arkivverkets material. Till vissa arkiv krävs registrering.

Ytterligare en databas är Finlands släkthistoriska förening (FSHF), fotograferade kyrkoböcker med Husförhörs-, dop-, vigsel- och begravningsböcker i bilddatabas. Fotograferat av mikrofilm. Finns även på svenska. Om man är medlem i föreningen, så har man tillgång till mer data. Den har mer material än bara kyrkböcker och täcker snart hela Finland. Man kan välja på tre språk, inklusive svenska.

Det finns en databas för bara Karelen-databasen (Katiha) och som är gratis. Den är bara på finska. De arkiv som finns för Karelen finns på landskapsarkivet S:t Michel. Ryssarna har en del de tar betalt för även på ryska.

En intressant källa är de registerkort som Svenska Riksarkivet har över de finska krigsbarn som kom till Sverige. Många har ju den kopplingen till Finland i sin släkt.

Släkten Remes vapensköldSeppo avslutade med att berätta att det finns ca 300 släktföreningar i Finland. De har ett gemensamt förbund och en egen tidning, SUKU viesti. Varje släkt har ofta en "logga" i form av en vapensköld. Seppo visade släkten Remes som har vågor och en duva i gult på svart botten.

Det finns tusentals släktforskare i Finland och många släktforskarföreningar. Genealogiska Samfundet i Finland som är släktforskarnas riksomfattande organisation ger ut en tvåspråkig tidning, GENOS.

Seppo har gjort en länklista till det han talade om och som finns i den löpande texten ovan samt på VMS hemsida under länkar.

Vi tackar Seppo för ett innehållsrikt och upplysande föredrag.

Seppos föredrag vid årsmötet är ett första steg i VMS plan för att ta reda på om det finns tillräckligt intresse för att ordna utbildning i någon form för forskning i finska arkiv. Om du är intresserad, kan du lämna en icke bindande intresseanmälan under Utbildning/Anmälan till studiecirkel/Att forska i finska arkiv.

Extra material:

Släktforskning allt populärare – video på finska med svensk text

Juurien kaipuu antoi kipinän – video på finska - Seppo Remes berättar om sin släktforskning m.m.

Suomalaisten historiaa Keski-Ruotsissa – radio program på finska med Seppo Remes

Seppo Remes hemsida

Medlemssidor

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!