Logga in

Logga in

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!

Västra Mälardalens Släktforskare firade sitt 10-årsjubileum med ett mycket välbesökt evenemang på Forum i Köping. 128 besökare kunde räknas in, vilket är nytt rekord för föreningen!

Åke Dahlqvist, ordf, hälsar välkommen Foto: Sven EdmanOrdförande Åke Dahlqvist inledde med en exposé över de gångna 10 åren, från en blygsam start med ett litet gäng entusiaster fram till dagens 347 medlemmar. Åke namngav ett antal personer som lagt ner ett omfattande och gediget arbete för föreningen. Åke efterlyste nya entusiaster till två planerade projekt - Gravstensinventering och Torpinventering.

Kalle Bäck Foto: Åke DahlqvistDärefter överlämnades ordet till historieprofessor Kalle Bäck från Linköpings Universitet. Bäck inledde med att presentera sig själv och sin forskningsinriktning. Föredraget hade titelnTorp och torpare under 1800-talet”. Huvudintresset för forskningen är inriktat mot s.k. "vanligt folk", deras levnadsvillkor och öden från 1700-talet och framåt. Alltså mycket litet av kungar, krig och årtal som t.ex. Herman Lindqvist bygger sina skildringar på.
Kalle Bäck studerade först bönder, därefter torpare och så småningom ledde hans forskning av det framväxande Sverige till så pass ovanliga ämnesområden som utedass och svärmödrar.

Sedan följde en fascinerande berättelse om torparnas ibland omänskligt hårda levnadsvillkor. Som mest lär det omkring 1850 ha funnits ca 100.000 torp i Sverige, vilket betyder att 0,5 miljon av landets 3,5 miljoner människor tillhörde torparfamiljer. Sedan följde en successiv avveckling fram till 1944 då torpsystemet avskaffades. Torpare och statare blev, liksom sedermera proffsboxare, i lag förbjudna yrken!

Definitionen av ett torp är att det är anlagt på annans mark och inte skattebelagt. Tillhörande areal är minst 0,5 tunnland, annars räknas det som backstuga. För jordägande bönder var det ett sätt att skaffa sig arbetskraft genom att upplåta mindre attraktiva delar av sin jord till torpbebyggelse. Därigenom fick de rätt att utkräva dagsverken, som de kunde styra till de tider på året då det var högsäsong i jordbruket. Förutom dagsverken av både torparen och torparhustrun innehöll torpkontrakten ofta allehanda krav på torparfamiljen som även barnen fick hjälpa till med, t.ex. bärplockning.

Man kan konstatera att torparnas roll för den svenska livsmedelsförsörjningen var oerhört stor. Men vilka krafter låg bakom den relativt snabba avvecklingen av torpsystemet? Kalle Bäck har i sin forskning visat att de faktorer som tidigare tillskrivits störst betydelse, emigration och industrialisering, hade mindre betydelse än Laga Skifte. Genom "sprängningen" av bondbyar och utflyttning av bondgårdar på ägorna slogs helt enkelt torpen och torparna ut.

Efter det ca 1 timme långa och oerhört intressanta föredraget avtackades Kalle Bäck med en lång och varm applåd samt en Köpingsbok. Föreningen bjöd därefter publiken på ett smakprov av tidstypisk torparmat - korngryn och fläsk.


Medlemssidor

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!