Logga in

Logga in

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!

Vid medlemsmötet med Västra Mälardalens Släktforskare den 3 nov. 2009 kåserade Kjell Åbrink från Sällskapet Vallonättlingar om släktforskning om valloner.

Kjell Åbrink. Foto: Åke DahlqvistKjell gav en exposé över vallonernas invandring från Vallonien till Sverige från tidigt 1600-tal. Deras yrkeskunnighet, geografiska utbredning och betydelse för utvecklingen av det svenska näringslivet belystes. Om detta kan även läsas på sällskapets hemsida.

Överraskande är att de flesta valloner i Sverige faktiskt inte var verksamma som smeder utan hade andra nog så viktiga yrken som kolare, skogshuggare, körare, osv. På 1600-talet invandrade ca 2500 valloner (män, kvinnor och barn), varav ca 1000 yrkesmän.

Vi säger ofta att vallonerna kom från Belgien, men Belgien bildades först på 1800-talet. Regionen Vallonien är idag en av tre regioner i Belgien, men på 1500-talet var det en del av nuvarande sydöstra Belgien och delar av Frankrike, Luxemburg och Tyskland.


Noteringar: 

  • Nederländaren Welam De Wijk fick i slutet av 1500-talet fullmakt att organisera järnhanteringen i Sverige
  • holländaren Willem de Besche arrenderade i slutet av 150-talet Nyköpings bruk
  • Willem de Besche hade kontakt med Louis de Geer i Amsterdam
  • Tillsammans med Louis De Geer arrenderade Willem de Besche järnbruket Finspång av kronan. Finspång blev senare centrum för den svenska vapenindustrin.
  • Louis de Geer erbjöd svenska staten att låna pengar så att man kunde betala av den stora skulden Älvsborgs lösen till danskarna, och i utbyte mot det fick han etablera sig här.
  • Louis de Geer var nyckelpersonen för valloninvandringen. Hans insatser för det svenska näringslivet var så betydande att han kallats den svenska industrins fader.
  • I huvudsak skedde invandringen genom Norrköping, varifrån de spreds till bruksorterna.
  • Axel Oxenstierna stödde de Geers etablering.

Varför kom vallonerna till Sverige? Naturligtvis var det naturrikedomarna, malm, skog och vatten, som Sverige förfogade över och som lockade investerare, men också att det var oroligt i Europa med hög arbetslöshet. Sverige var relativt fridfullt utan militära konflikter. 

Vad tillförde vallonerna Sverige som sedan gammalt redan hade en järnhantering med skickliga smeder? Vallonerna hade en speciell teknik i sina järnbruk och som levererade ett bra smidesjärn, bättre masugnar, kolning med ny teknik, resmila i stället för liggmila, m.m. Vallonjärn hade en hög kvalitet och var en stark exportprodukt. 

Österby bruk är känd för sin bevarade vallonsmedja, världens enda helt bevarade.

Hur levde vallonerna?

  • Bruksarbetet var hårt med måttlig lön
  • Man fick en form av pension
  • Änkorna fick enkel bostad, livsmedel, ved
  • Fältskär skötte skador och sjukdomar
  • Yrkeskunskap gick ofta i arv far till son
  • Skolgång ordnades tidigt
  • Valloner gifte sig oftast med valloner

Det är många släktforskare som hört äldre släktingar säga något om "valloner i släkten". Som Kjell påpekade stämmer inte alltid dessa utsagor. Ibland kan det t ex avse andra från kontinenten invandrade smeder. Men stöter man i sin forskning på en ättling till någon av de "erkända" vallonsläkterna, är man mycket välkommen som medlem i Sällskapet Vallonättlingar.

Vallonska släktnamn, familjenamn, finns på vallon.se. Totalt över 70 000 ansedlar finns på CD-skivan ”Vallonskivan 2.0 - antavlor för ca 75 vallonsläkter”.

Släktforskning om valloner kan ibland ge problem med att reda ut vem som är vem. Kjell gav några tips hur man kan få ordning på detta: 

  • notera alla uppgifter kronologiskt
  • plocka in de barn som går att med säkerhet placera, där t.ex. patronymikon på föräldrarna nämns
  • kontrollera om bunden namngivning stämmer (ff, fm, mf, mm) - Med bunden namngivning, som ju är vanlig bland vallonfamiljerna, får äldste sonen namn efter farfar, näst äldste efter morfar och nästnäste efter fadern. På kvinnosidan i turordning farmor, mormor, mor.
  • kontrollera om dödboken nämner rätt föräldrar
  • håll isär bruken
  • kontrollera bruksböcker om sådana finns, för Lövsta bruk utmärkta!
  • Brukens ekonomiska register och kontrakten från värvningarna av valloner i Nederländerna är en tillgång vid släktforskningen om valloner.

Mötet var som vanligt välbesökt. Ca 50 medlemmar (20% av medlemmarna i VMS) deltog.

VMS 091103. Foto: Åke Dahlqvist VMS 091103. Foto: Åke Dahlqvist

Avslutningsvis inbjöds Västra Mälardalens Släktforskare till ett studiebesök i sällskapets lokaler i Solna.

Kjell Åbrink - VMS medlemsmöte 091103. Foto: Kaj SvartströmFöredraget framfördes på ett professionellt sätt och det hördes många uppskattande kommentarer när den fulltaliga publiken lämnade Globen-salen på Teatern Forum. Efteråt fanns möjlighet att ställa frågor till Kjell och köpa böcker och CD-skivor.

Det är ingen tvekan att det här med vallonskt påbrå upplevs som mycket intressant av många släktforskare.

Medlemssidor

Logga in på medlemssidor

Endast för medlemmar!